Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
frambragt en dramatisk författare, som lofvar att i denna
rigtning föra vår litteratur framåt — en förhoppning,
som thyvärr icke gick i fullbordan. Om Stagnelii poesi
yttras, i anledning af hans nu utgifna första häfte af
«Liljor i Saron», följande rigtiga omdöme. Sedan
recensenten nemligen anmärkt, att «skaldens egen
sinnesstämning fört honom till en helt annan symbolik än alla hans
föregångare, i det att han hemtat den från den gnostiska
mysticism, som ligger till grund för den Nazareiska
Adamsboken» (utgifven i latinsk öfversättning af den
berömde orientalisten Matth. Norberg), fortfar han: «Det
är onekligt, att den djupa aning, som utgör grunden
för denna gnostiska åsigt af tingen, erbjuder skalden en
oändlig rikedom af bilder och metaforiska former för den
oändliga idén. Men då dessa dock i sjelfva verket äro
mera typiska än symboliska, framstå de såsom en alldeles
tom metafysik, under besynnerliga namn och ovanliga
iklädningar. Och dessutom, då, enligt den gnostiska
åsigten, ofta objektiviteten icke annorlunda föreställes
än såsom ett fängelsetillstånd i materiens, det ondas
tunga bojor, ur hvilket ingen befrielse är att vänta på
annat sätt än genom tårar, fastor, lidanden och
späk-ningar, så går just derigenom icke allenast skaldekonsten
miste om sin allmänna karakter såsom fröjdens
vetenskap, gaya ciencia, hvilken den dock äfven i sin elegiska
och tragiska skepnad i grunden måste bibehålla, utan
poemerna sjelfva måste derigenom nödvändigtvis få en
viss entonighet, som på längden blir tröttande. Att,
dessa vanskligheter oaktadt, ingen äkta vän af poetisk
skönhet bortlägger otillfredsstäld dessa «Liljor i Saron»,
talar alltså för en hög genialisk talent hos författaren.
Det är också visst att man måste tillerkänna honom en
utmärkt poetisk kallelse, såvidt den består i fantasiens
djup och rikedom, i känslans värma, sinnets allvar och
säkert öra för versens melodi. Hvad som ännu tyckes
felas honom, är det inre harmoniska lugn, hvaraf fröjd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>