- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
409

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

partier i håret på hvarandra, för att sjelf stå aåaom en högre skiljedomare,
fardig med det sista orakelspråket, hvarmed alltid hotas, men som aldrig
framljnngar. Inkonseqvent är han deruti, att han lånar vapen af alla
partier i politik och vitterhet, för att ömsevis bekriga dem alla. De liberale
plnndrar han, för att störta aristokratien och embetsmännens sjelfrådighet:
Geijer afskrifver han sjelf i samma nummer, hvaruti han oförskämdt
beskyller honom att hafva afskrifvit andra. Om Görres, hvilken han
öfver-8ätter och hvilken är en af de mest vältaliga författare i verlden, heter det,
att han ännu icke rigtigt lärt konsten att skrifva. Af dem begge lånar han
kappan, i hvilken han för en stund visar sig som Ultras (i fall Görres och
Geijer förtjena detta namn), och smädar dem, i hopp att dermed fördölja
rofvet och öfvertyga hopen om sin ogement originella sjelfständighet. Allt
det förnuftiga, som, inströdt mellan radoterier af hana egen uppfinning, är
att läsa i ofvan citerade afhandling, har han tagit ifrån de författare,
hvilka tillhöra intet annat parti än historiens och filosofiens, samt just
derföre lika litet kunna hylla de liberales som ultraisternas fanor. Hans
bemödande att träda i dessa förmedlande auktorers spår vore berömvärdt,
om han verkställde det med allvar, redighet och erkänsla, eller på ett aätt
som verkligen kunde leda till förmedling och försoning. Den väg han
hittills valt, eftersträfvar ej något annat mål än att synas vara uppfunnen
af honom. Mot gamla skolan i Svenska Vitterheten afskjuter han pilar,
hvilka, stycke för stycke, alla blifvit hemtade ur den nyas arsenal, och
i den förras tyghus uppsöker han de ådriga vapen, dem han, något
om-fejade och nystämplade, vänder mot den romantiska vitterheten. Ifrånv de
neutrale skiljer han sig deruti, att då desse midt emellan de tvenne
makterna drifva en fridsam köpenskap, vill Argus gerna bilda en beväpnad
neutralitet, som lefver af priser och genom kaperier från begge samlar sig
förmögenhet.»

Sådan är den ställning, som nya skolan redan då
antog till de liberala tidningarne, och som den
sedermera alltjemt bibehöll. Bland dessa tidningar synes
Couriren hafva varit den enda, som förmått ingifva
skolan någon verklig aktning. Egentliga föremålet för
hennes hat var Argus. Också hade Argus genast vid sitt
första uppträdande sökt sak med den romantiska
skolan, hvars grundsatser, så i filosofi som vitterhet han
förkastade. Dertill kom att Argus var i följd af sitt
öfver-mod den retsammaste för sina motståndare redan
genom den diktatoriska form, hvari han nu och allt
framgent klädde sina förkastelsedomar. Han nöjde sig aldrig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0416.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free