- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 5. Grunddragen af svenska vitterhetens historia. Del 5. Striden mellan gamla och nya skolan. 2. Akademiska föreläsningar /
433

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dess verksamhet*), huru anfallet var så häftigt och
ansågs så vågadt, att det var någon fråga om de offentliga
myndigheternas mellankomst, ehuru förslaget lyckligtvis
förföll *•). Denna smädliga artikel var undertecknad
med bokstafven A., men sannolikt är att de bittraste
personliga invektiverna flutit ur en annans penna. Atta
år senare, år 1823, får skolan anledning att åter taga
akademiens betydelse och verksamhet i närmare
ögon-sigte i en recension af hennes då senast utgifna
handlingar. Man ser med tillfredsställelse att tonen nu är
en helt annan, ehuru åsigterna äro fortfarande desamma.
Man ser att 1815 års råa och bullrande Bursche efter
hand i blåstrumpornas thécirklar uppfostrats till
gentleman. Kanske bidrog äfven till denna mildare tonart
dels den segervisshet, hvaraf partiet nu, med eller utan
skäl, yfdes, dels kanhända äfven en aflägsen tanke på
den fullständiga försotiing mellan det gamla och det nya
lägret, som sexton år senare firades då Atterbom såsom
ledamot ingick i akademien. Hvem vet? Fåfängan har
ofta lagt betsel i styfvare munnar än de fosforisters.
Den halfromantiska Tegnér hade ju redan fått inträde i
helgedomen, och hvem skulle sedan följa? Ingen annan
än Geijer, ett ännu mera liberalt steg af akademien.
Men detta kunde man ännu icke veta. Emellertid voro
utsigterna numera icke alldeles mörka, sedan akademien
vidgat sin poetiska horisont, ehuru den fortfarande med
förkärlek, dock ej mera uteslutande, hyllade sina gamla
mönster. Redan hade ju Tegnér derstädes i inträdes-

*) Svenak Litteratur-Tidning 1815, a. 648 ff.

**) Att foaforiaternaa ofta upprepade klagom&l öfver förföljelaer frän
auktoritetemaa sida var fullkomligt grundlöst och mot bättre vetande,
ådagalägges af Wallmark i den förntnämnda skriften «Försök att upplysa
publiken» o. a. v. sid. 80 följ. Jfr Fryxell, Bidrag till Sv. Litt» H., h. V,
s. 46 ff. I sitt inträdestal i Svenska Akademien erkände ocks& Atterbom
uppriktigt de orättvisor och misstag, hvartill han i början af sin skrift*
stäHarebana mot den gjort sig skyldig (Sv. Akad. Handlingar, 20, a. 140 ff.).

Malmström. V. 28

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/5/0440.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free