Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romanser och Visor - Stafkarlen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag gömma vill den hjertats bön, som ingen man förstår;
Snart är väl ock min pröfvodag forliden.
Den Gud, som matar ulfvens barn och vattnar minsta strå,
Han skall väl ej i evighet den ringes bön forsmå:
Ty han vet nog, hvad fattigmannen lider.
Få honom vill jag trösta i denna sena stund,
Då jag på drifvans kalla bädd mig sänker:
Jag bedja vill, att själens ro, att ögats ljufva blund,
Att glömskans rika gåfva han mig skänker:
Nu vill för den jag bedja först, som tog min sista skärf,
Och somna se’n att vakna upp till bättre dagars värf —
Hos den, som vet, hvad fattigmannen lider.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
