Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandade Dikter - Skandinavien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVIEN. *
En högblå nordisk vinterhimmel ser
Med köld uppå de fält, den bäddat ner
I snö att hvila ut för da’r, som stunda;
Men minnet älskar icke dvalans frid:
Det smyger tyst tillbaka till den tid,
Då allt var lif, då allt var annorlunda;
Då vårens unga barm jungfruligt drog
De första suckarne i nordanskog,
Då svanorna begynte sist att vandra;
Då ombud möttes ifrån tvenne folk,
Att låta kärlek tala utan tolk
Ur hjertan klappande emot hvarandra;
Då Nordens framtid firade sin fest
Och sådde ut den sköna säd som bäst,
Uppå hvars grönska ingen vinter snögar;
Då två nationer lågo barm vid barm
Och sågo sönerna gå arm i arm
förbund att svärja uppå fadrens högar —
Det var ett fredsslut utan svek och harm!
Det är ett minnef som gör själen varm,
* Uppläst i Skandinaviska Sällskapet vid dess allmänna
sammanträde den 12 Febr. 1844.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
