- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
6

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

intaga sin plats i kulturhistoriens beundransvärda
organism, dessa makter — icke sådana som de skymta och
försvinna i den orediga massan af det närvarandes
tilldragelser, utan sådana som de, renade och åskådliga,
sväfva öfver ruinerna af de sekler, hvilkas storhet
efter-verlden beundrar och först den begriper — dessa högre
makter, dessa oförgängliga, ännu i verldshändelsernas
djup arbetande makter äro vårt dagliga umgänge. Vi
ledas genom forntiden till det närvarande, uppfostras
af det framfarna till inträde i samtidens förhållanden.
Deruti ligger vår inre lycka. Men denna lycka är icke
hvilans, detta lugn är icke lättjans: man säger
visserligen, att umgänget med de döda icke uppfostrar för
lifvet, och regeln är sann, men tillämpningen är så ofta
origtig. Häfderna minnas inga döda. Historien är
ingen grafplats — den är tvärtom vädjobanan för
mensk-lighetens lif. Vetandet är högsta yttringen af andens
lif, och den handling, som ej vetandet bestämmer, är
dödfödd.

Sådan är vår ställning, sådana våra sträfvanden.
Från denna vår ståndpunkt utgå, kring dessa våra
mödors föremål koncentrera sig våra betraktelser på denna
betydelsefulla fest, våra fröjder under dessa
fäderneslandets glädjedagar.

Odling, civilisation äro ord som lefva på allas
läppar, utan att man gör sig så noga reda för deras
innehåll. Man gör dem stundom liktydiga med
subjektiv bildning, enskild lärdom, enskild klokskap, och
erkänner dem på sin höjd såsom eri de så kallade bildade,
bättre klassernas tillhörighet. Man anser dem vidare
vara af den godtyckliga natur, att deras art och tendens
låta sig af subjektets eget fria val bestämmas, så att
den ene kan bilda sig till exempel efter ett antikt, den
andre efter ett modernt mönster, den ene ansluta sig
till en, den andre till en annan så kallad skola. Ja
stundom har äfven lagstiftningen i mer eller mindre mån

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free