Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökt att begränsa odlingens omr&de och utstaka dess
bana. Att dessa åsigter icke äro rentaf falska, kunna
vi visserligen medgifva; dock äro de det på samma sätt,
som allt ensidigt måste vara, och leda i följd häraf
nödvändigt till falska resultater. Den menskliga odlingens
väsende bestämmes visserligen till en hufvudsaklig del
af den enskilda bildningens beskaffenhet, och uttalar
sig åtminstone för ögonblicket tydligast i de s& kallade
bildade klassernas åsigter, men hela dess innehåll är
dermed icke uttömdt. Likaså l&ter det sig visserligen
sägas, att ungdomen med mera fördel bildas efter
mönstret af ett visst tidehvarf, i andan af en viss skola än
en annan; dock är det säkert, att denna ungdom mindre
medtager detta tidehvarf eller denna skola in uti sin
tid, än den medtager sin tid in i detta tidehvarf eller
denna skola. Kulturen växer med djupa rötter: den
omfattar hela menskligheten och behöfver verksamheten
hos alla dess särskilda klasser för sin utveckling.
Plöja-ren på sin åker är henne lika nödvändig, som
vetenskapsmannen i sin katheder, ty hon framgår och utväxer
såsom ett lefvande helt, i hvilket hvarje sida, hvaije
lem betingar det helas bestånd. Hon tillhör samhället,
är den lefvande, lifrande, sig sjelf utvecklande
principen deri, och gjuter sin anda genom alla dess
särskilda institutioner. Hon är själen i statens organism
och återfinnes således, ehuru på ett negatift sätt, äfven
i de missbildningar och utväxter, för hvilka nämnda
organism, i likhet med de naturliga, ofta är blottställd.
Dessa missbildningar och utväxter skyllas ofta på
kulturen sjelf (ty kulturen, så vida den är det
närvarandes, kallas äfven tidsanda), på samma goda grund som
man skrifver de naturliga organismernas sjukdomar på
lifvets räkning; och sannt är visserligen, att de
grundligen skulle botas om lifvet qväfdes. — Vi nämnde
tidsandan, ett begrepp, som kommit i ett särdeles vanrykte,
och hvarpå vi derföre anse oss, i sammanhang med det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
