- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
68

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

främmande banér för främmande herrskares sjelfrådiga
infall.

Sedan Gustaf Vasa tagit Engelbrekts och
Sturar-nes befrielseverk i sin hand — en hand som var lika
varsam som den var stark — blef man snart öfvertygad
om att en union, sådan som den nu upplösta, icke
vidare var tänkbar, åtminstone hvad Sverige angick.
Kristian II hade genom sina blodsdomar upprört sinnena
öfver hela landet och i synnerhet uppskrämt
ridder-skapet, bland hvars medlemmar unionen tillförne
räknat sina förnämsta stöd. Det förra förtroendet, der det
funnits, hade lemnat rum för det blodigaste nationalhat,
som nu blef gemensamt för alla samhällsklasser. Det
svenska ridderskapet, eller åtminstone den allra största
delen deraf, slöt sig nu tillsammans såsom ett helt för
sig och sökte sitt fortbestånd i sin egen styrka och
rikedom, oberoende af alla unionsplaner. Presterskapets
makt tillintetgjordes, och det öfriga folket hade för
längesedan vändt sitt sinne från drottning Margaretas
verk, hvaraf det smakat de bittraste frukterna.

Ett varaktigt godt, som i sinom tid medförde sina
följder, har dock detta verk — Kalmare-unionen —
uträttat, nemligen det: att den visat huru en union icke
skall uppgöras. Hvadan det kom sig at t den danska
öfverhögheten kunde falla sig i längden drägligare för
Norge än för Sverige, må historien utreda; att den i
början var det. berodde derpå, att detta land
behandlades med större skonsamhet än Sverige, kanske
derföre att dess förening med Danmark var något äldre
och att många af de förhållanden, som framkallade
slitningar i vårt land, voro för Norge främmande. Men
hurudant blef Norges tillstånd under fortgången af dess
förening med Danmark? Det fortfor visserligen att
kallas ett konungarike, men i verkligheten nedsjönk det
mer och mer till en provins eller ett lydland under
Danmark, i synnerhet i allt hvad som angick den yttre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free