- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
97

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det var i medvetandet af detta innerliga band af
kärlek, som förenade honom med menskligheten och allt
menskligt, som han — på höjden af sin ära och sin
ryktbarhet — kunde med denna underliga blandning af
mensklig stolthet och mensklig ödmjukhet tacka Gud,
att han var «en man ur hopen». Denne man ur hopen,
som mer än de fleste höjde sig öfver hopen, denne siare,
som utgick ur ett tidehvarf för att verka för ett annat
och för många andra, denne ungdomsvårdare, som ännu
på sin ålderdom fortfor att stå i spetsen för sin samtids
ungdom, denne mensklighetens förespråkare, hvars rika
kärlek räckte till för hela hans slägte, denne man var

— Erik Gustaf Geijer.

Då jag af detta universitets studerande ungdom
emottog det hedrande förtroendet att å dess vägnar föra
ordet vid den sorgefest, hvarmed den ville fira sin
hädangångne oförgätlige lärares minne, besinnade jag
ej tillräckligt vidden och helgden af den förbindelse,
som jag dermed iklädde mig. Kanske skulle jag eljest
hafva undandragit mig densamma. Att värdigt uppfylla
denna förbindelse — dertill skulle erfordras ej blott ett
noggrannt studium af den hädangångnes hela
verksamhet såsom lärare, såsom vetenskapsman, såsom
konstnär, utan äfven en förtrolig bekantskap med hela hans
rika personlighet. Ty han stod till oss i ett rent
personligt förhållande, och få bland odlingens heroer torde
hafva haft en intresserikare, en älskligare, en i alla
af-seenden märkvärdigare personlighet än han. Ej
underligt derföre, om jag mera än en gång bäfvat tillbaka
för det vidsträckta fält, som öppnar sig för mina ögon
vid tanken på en minnesteckning öfver Geijer. Sällan
har en talare haft större anledning än jag i detta
ögonblick att på fullt allvar vädja till mina åhörares
öfver-seende. Lyckligtvis har jag haft föregångare, som
redan i mer än en riktning hem tat skördar på detta fält;

Malmström. VII. ^

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free