Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det i förvända, förvirrade ljud den gamla rösten ur
Orcus: «Akten, dödlige, rättvisan — och förakten ej
gudarna!»*) — Och åter en annan gång: «Tänkvärdigt
och alltid sig likt i historien är deras uppförande, hvilka,
utan sjelfständighet, dock söka en stödjepunkt i en
ytlig jemnvigt mellan motsatser, — som, utan egen
öfver-tygelse, lefva i konsten att pruta på öfvertygelser, taga
grundsatser från ett håll och slutsatser från ett annat,
och, då ett sådant förfarande saknar all inre halt, fylla
bristen med en stor tanke om sin personliga vigt. För
öfrigt är deras handlingssätt i sig sjelf så
osamman-hängande, som en falsk ställning nödvändigt bjuder, och
låter sig innefattas i få ord: vackra medel med dåliga
ändamål, eller vackra ändamål med dåliga medel. —
Det är det slägte, som mognar revolutioner och
förvånas öfver dem»**). Jag kan ej annat finna än att
dessa ord hafva sin tillämpning på de hvälfningar, som
just nu inträffat.
Mine herrar! Jag drifver ej afgudadyrkan med någon
dödlig — och om jag kallat honom, som uttalat nyss
anförda ord, en siare, så är det endast derföre, att jag
i honom ser ej blott en snillrik forskare, utan framför
allt en god och ädel, en verklig menniska, hvilken just
derigenom var i stånd att så innerligt införlifva sig med
menskligheten, dess öden och deras sammanhang, att
den allmänna lära, som han hemtade ur ett menskligt
fall, äfven befinnes gällande för alla af samma
beskaffenhet. Ty han leddes vid sin forskning i
mensklig-hetens häfder icke allenast af ett söndrande förstånd
och ett sammanbindande förnuft, utan äfven af ett rikt
menskligt hjertas flödande kärlek till menskligheten.
Denna rena, starka kärlek var det, som hufvudsakligen
låg till grund för hans snille, liksom för allt snille. Och
*) Svea II, sid. 219 f. (Feodal, och Republ.).
**) Svenska Folkets historia II, sid. 266.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
