Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af händelserna vid en oafbruten kedja, som fortlöper
från en ända till en annan, då deremot den sanna
häfda-teckningen är en byggnad, som reser sig från djupet
mot höjden. Men detta slags historia uppstår icke förr
än forskningens blickar vända sig mot djupet, mot
grunden. Då får äfven folket sin historia. Och så har
svenska folket fått sin. Detta kunde likväl icke förr
ske, än den vetenskapliga odlingen i allmänhet tagit en
ny och grundligare riktning; förr än man öfverallt gjort
den sanningen gällande, att ett faktum betyder föga
såsom yttre faktum, såvida icke en inre tanke deri är det
väsentliga, och att den historiska tilldragelsen föga
betydelse eger, såvida den icke är ett uttryck af en
folkande, som deri har ett verkligt lif. Det var frihetens
begrepp, som började vakna i historien; och först när
1 man insåg att historien intet annat är än utvecklingen
af frihetens medvetande hos menskligheten, fick det
historiska studiet och den historiska forskningen sitt
sanna och lefvande intresse. Denna insigt var en
eröf-ring af Geijers vetenskapliga samtid, och hos ingen slog
den djupare rötter och bar rikare frukter än hos honom.
Han kan ansels vara Hallenbergs närmaste efterträdare i
svensk häfdeforskning — och dock, hvilket svalg
emellan dem! Den menskliga odlingen framgick under detta
ijerdedels sekel med jättesteg.
Ett allvarligt studium af Geijers historiska skrifter
leder till den slutföljd att friheten, den sanna förnuftiga
friheten, är den idé, som utgör den inre enheten och
själen i hans historiska kompositioner, och meddelar
dem lif och skönhet; och utvecklingen af de historiska
händelser, som han tecknar, är, på det hela, intet annat
än utvecklingen af denna frihet; emedan han öfverallt
betraktar samhällets skiftande öden såsom en uppfostran
till medborgerlig frihet. Denna frihet var icke en
subjektiv föreställning hos honom sjelf, som han endast
medtog i sina historiska forskningar: han fann den före
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
