Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin allmänna hufvudriktning bestämmas. 1 denna
mening är all sann häfdeforskning äfven profetisk; och den
är det i desto högre grad, ju mera den skådar
mensk-lighetens öden i ett enda stort sammanhang.
Jag skulle bedraga mig mycket, om icke detta var
Geijers historiska metod, — en metod, gemensam för
alla stora häfdatecknare, från Thucydides till Tacitus,
från Macchiavelli till Guizot; men egendomligt
utpreg-lad hos Geijer efter egendomligheten af hans sinnesart
och hans verldsåsigt.
De nyare folkens häfdateckning är ej gammal.
Krönikan antecknade länge den kristna verldens
historiska minnen; och måhända var det först i sextonde
seklet genom Macchiavelli och de Thou, som historien
återvaknade. Efter den kritiska skärseld, som
verlds-historien genom Voltaire undergick, uppstodo i
ader-tonde seklet de stora engelsk-skottska historieskrifvarne,
Hume, Robertson och Gibbon, alla utgångne ur
Voltaire’s skola, och först med dem kan man säga, att den
historiska forskningen kände sig fullmyndig. —
Ungefärligen samtidigt med dessa verkade för Sveriges historia
Dalin, Botin, Lagerbring och Hallenberg, bland hvilka
den sistnämnde var den störste. Deras förtjenster och
brister voro deras tidehvarfs. De stodo under
inflytelsen af en vetenskaplig odling, som väsentligen inskränkte
sig till en prosaisk förståndskritik, den de tillämpade
på sina historiska fakta, hvilka de visserligen ställde i
cau8al-8ammanhang med hvarandra, men i hvilka de
hufvudsakligen icke sågo något annat än helt simpelt
«det som tilldragit sig i verlden». Att eftersöka
grunden dertill var ännu för tidigt för det historiska
medvetandet. Detta slags historia är företrädesvis en historia
om furstarnes bedrifter eller deras företag i allmänhet,
en historia, visserligen i sin mån sann och kritisk, men
som rörer sig på ytan, emedan den icke har någon
aning om djupet. Man kan likna denna framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
