- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
119

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

friskä lagrar kring Gustaf Adolfe hjeltepanna, så var
det ej blott derföre att han förde Sveriges härar till
seger och ära för mensklighetens sak, utan äfven
derföre att han, mera än någon annan, sökte att göra
odlingens välsignelser gemensamma för alla; och när han
sökte borttvätta skandalens fläckar från den snillrika
och lättsinniga drottning Christinas diadem, så var det
derföre att hon för svenskmannafrihet vågade en strid,
som slutligen af henne kräfde det frivilliga offret af
hennes krona. Ty Geijer egde denna storsinthet, som
lika mycket beror på karakterens ädelhet som på
snillets höghet, att kunna bortse från det lilla när det
gäller det stora, att kunna medlidsamt förlåta många
mensk-liga svagheter, när man bredvid dem kan uppställa en
enda mensklig dygd. Så suckar han vid tanken på
drottning Christinas förvillelser: hon var ändå den store
Gustaf Adolfs dotter; hon har ändå förstått att lemna
sin krona åt den man, som kunde frälsa svenska folkets
sjelfbestånd.

Ingen har djupare än Geijer uppfattat värdet af
svenska folkets häfdvunna odalmannafrihet; ty för
honom var folkets historia denna frihets historia. Denna
frihet var hans ögonsten: blotta tanken derpå att man i
aflägsna tidehvarf vågat vidröra den var tillräcklig att
väcka hans harm. Han kände att Sveriges sjelfbestånd
icke egde annat stöd än allmogens sjelfständighet:
derföre betraktade han hvarje försök att inskränka den
såsom högförräderi. Det var på fullaste allvar och med
klaraste insigt i våra häfders betydelse, som han i sin
ungdom lät bonden sjunga:

Vi reda för landet den närande saft,

Vi föda det — brödet är vårt.

Af oss har det helsa, af oss har det kraft,

Och blöder det, blodet är vårt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free