Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
V
f
skepnaderna dels af ett efter de olika landskapen
nyckfullt omvexlande folkidiom, dels af ett under främmande
ord och talesätt nedtryckt skriftspråk, som hotades med
fullkomlig förvirring och förstöring. De främmande
råämnen, som undér de föregående århundraden ingått i
den svenska bildningen i allmänhet, hade intryckt en
eröfrarea förderfliga spår äfven på det svenska
tungomålet. Syuttonde seklets svenska skriftspråk var nästan
lika myeket latinskt, franskt och tyskt som svenskt.
Första oundgängliga vilkoret för uppkomsten af en
fo&terländj^k svensk litteratur var följaktligen utbildandet
af ett sannt fosterländskt svenskt språk. Till detta
^ändamål ¿yftade äfven våra utmärktare författares
sträfvan under nästförflutna sekel. Den franska bildningen
herrskade då öfver Europa med envåldsmakt; men den
hade också eröfrat detta välde med den bästa rätt.
Äfven dess ifrigaste motståndare i en senare tid hafva
icke kunnat bestrida, att franska folket under den
tidrymd, hvarom nu är fråga, i odling och humanitet gick
i spetsen för Europa, och att den hyllning, hvarmed de
öfriga folken följde dess triumftåg, ursprungligen
grundade sig på en lefvande öfvertygelse om dears
rättmätighet. Det var naturligt, att den allmänna förkärleken
för den franska litteraturen delades af vårt fäderneslands
mest bildade män, och att den beundran, som de hyste
för litteraturens skatter, äfven oförmärkt öfverflyttades
på det språk, som var deras organ. Var det dessa våra
språkförbättrares öfvertygelse, att vårt modersmål icke
kunde förvandlas till ett odladt skriftspråk på en bättre
och ginare väg än genom efterbildningen af ett
främmande mönster, så kunde ej heller på den tiden ett
bättre mönster väljas än det de valde. Också måste
man i sanning förvånas öfver den hastiga framgång,
som krönte deras bemödanden och som väl till största
delen måete tillskrifvas det sunda omdöme och den fina
urskillning, hvarmed de tillämpade sin theori. Visser-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
