Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folk, hvars tapperhet och trohet till intet annat båtade
än att fur en kort tid uppskjuta den ödesdigra stund,
då det skulle böja sin skuldra under en eröfrares okl
De minnesrika, om ej alltid minnesvärda,
vapenskiftena af det krig, som nu utbröt, höra lyckligtvis
icke till mitt ämne. Snart var den stunden inne, då
den var bruten — för att låna Franzéns egna ord *) —
«denna den vackraste förbindelse, som någonsin egt
rum mellan tvenne till språk och härkomst alldeles
åtskilda folk». Sedan fred var vunnen och Finland
för-loradt, utnämndes professor Franzén till kyrkoherde i
Kumla och Halsbergs församlingar af Strengnäs stift,
hvarefter han år 1811 öfverflyttade till den strand af
Östersjön, der Försynens nåd ännu unnade
svenskraanna-friheten att i trygghet bo under hägn af gammal lag
och fäderqeärfda tänkesätt. Från denna tid, då han
sålunda lät sig helt och hållet införlifvas med den svenska
nationaliteten, vidtog äfven ett nytt skifte i Franzéns
offentliga verksamhet.
Samma rena och oförtröttade nit, hvarmed Franzén
hittills mött sina pligter såsom vetenskapsidkare och
ungdomslärare, egnade han nu åt sina nya, ännu dyrare
förbindelser, såsom själasörjare och såsom vetenskapligt
bildad ledamot af den svenska kyrkans presterskap. Den
milda, flärdlö8a, apostoliska anda, hvarmed han förstod
att gå till mötes de enkla andliga behofven hos dessa
landsbygdens konstlösa barn, hvilkas själavård blifvit
honom anförtrodd, har qvarlemnat ett kärt och varaktigt
minne hos den idoga, sjelfständiga och efter sina vilkor
upplysta allmogen i denna trakt, hvilken i honom
framför allt vördade en god prest, ehuru den ej utan
stolthet sade sig hafva hört talas om, att han äfven skulle
vara en höglärd och berömd man, och på räkningen af
denna sistnämnda omständighet skref vissa älskvärda
*) I minnesteckningen öfver Porthan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
