Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vet och kastade sitt varma sken äfven öfver vårt
fädernesland. Vi torde knappast kunna föreställa oss den
förtjusning; hvarmed denna nya romantiska gryning helsades
af en föregående generation af detta universitets ungdom;
huru förtjusningen steg, ju högre dess flammor spridde
sig; huru den icke minskades deraf, att det nya ljuset
aldrig förmådde skingra morgondimmorna, genom hvilka
det endast bröt sig med så mycket underbarare, det
unga sinnet så mycket mera lockande färger; tills
slutligen den fosterländska nordanvinden framstormade,
bortsopade med sin helsogifvande kraft de qvalmiga
dun-sterna och visade, att det verkligen var en ny dag, men
hvars kallelse det var — icke att måla granna färger
på den tomma rymdens töcken — utan med en ny
klarhet belysa verkligheten och lifvet.
Denna märkvärdiga epok af vår vitterhets
utvecklingshistoria har jag blifvit kallad at t skildra. Jag har
nemligen i denna mening uppfattat det hedrande
förtroende, som blifvit mig gifvet af Upsalas studerande
ungdom, då den åt mig uppdragit att teckna minnet af
en af detta universitets mest vidtfrejdade lärare, den ej
längesedan hädangångne ädle siare, som är
medelpunkten i denna litteraturepok, eller, så att säga, sjelf utgör
hela epoken. Men då de första alstren af hans
vetenskapliga, kritiska och poetiska bemödanden i sjelfva
verket voro exotiska blomster, måste jag för en stund
undanskjuta hans egen bild för att skärskåda och till
deras rätta värde bestämma de förutsättningar för hans
tidigare verksamhet, som måste uppsökas i de kort förut
försiggångna kulturhistoriska rörelserna hos ett främ-’
mande, ehuru stambeslägtadt folk, på hvilka hans
uppmärksamhet då ännu var företrädesvis riktad.
Den period af den tyska sköna litteraturen, som
man kallar den klassiska, varade vid pass ett årtionde.
Den börjar med öppnandét af den förtroliga
bekantskapen, den flitiga brefvexlingen och det ständiga utbytet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
