Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
männa vittra odlingen derigenom, att den på ett
kraftigt sätt befordrade studiet af den äldre fosterländska
skaldekonsten. Som bekant är, hade Goethe i sina
yngre år med förkärlek och ifver studerat de tyska
skalderna och krönikskrifvarne från reformationstiden,
och under deras inflytelse författat sin Götz v.
Berli-chingen och åtskilliga poejner i Hans Sachs’ kraftfullt
naiva stil. Romantikerna gingo längre tillbaka — till
det tidehvarf, som var deras historiska ideal, medeltiden.
Den oroliga äflan utan bestämdt syfte, som dref dem i
ständigt nya riktningar af verksamhet, kom litteraturens
sanna intressen stundom rätt väl till pass. Tieck, en
beundransvärdt fantasirik natur, hvilken endast saknade
den egna öfvertygelsens kärna och insigten af lifvets
sanning för att blifva en stor skald, och hvilken i alla
fall, sådan han var, jemte Novalis blef skolans mest
utmärkte diktare, framlade i början af seklet för
allmänheten frukterna af sitt studium öfver den tyska
medeltidens diktkonst i sina «Minnelieder». Ett årtionde
senare hade Tyskland genom von der Hagen i modern
bearbetning fått emottaga sin forntids dyrbaraste
poetiska skatt, det berömda «Niebelungenlied». Kort förut
hade Achim v. Arnim och Brentano i «des Knaben
Wunderhorn» samlat ett dyrbart förråd af fosterländska
folkvisor. Fornkunskapens studium fortgick från denna
tid med allt större ifver, allt större noggrannhet, tills
det genom bröderna Grimra uppnådde den högsta
vetenskapliga fulländning.
Den egentliga roten till allt det onda, som vidlåder
den romantiska skolan, måste sökas i den filosofi, under
hvars inflytelse dess verksamhet börjades och fortsattes,
den Schellingska. Schelling, genom hvilken vetenskapen
utan fråga tog ett vigtigt steg framåt, ledde sig dock i
sin identitetslära till den falska och vådliga slutföljd,
att det sköna är den högsta uppenbarelseformen för det
absoluta. Under denna förutsättning måste naturligtvis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
