Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sanningen och sedligheten blifva skönheten
underordnade, då det företrädesvis är denna sistnämnda, i
hvilken det gudomliga skulle manifestera sitt egentliga
väsen. Allt, således, som är skönt, eller som man ansåg
för skö At, måste, genom sin inneboende gudomlighet,
ega absolut giltighet, oberoende af allt sedligt innehåll.
En sådan åsigt, ehuru oriktig, skulle väl ändock icke
hafva varit så farlig, i fall man icke gifvit en otillbörlig
utsträckning åt begreppet skönhet. Visserligen ega vi
den insigtfen, och säkerligen egde Schelling den äfven,
att ingenting kan vara skönt, som är osedligt, som icke
är både goät och sannt; men den rdmantiska skolan gaf
åt skönheten en helt godtycklig betydelse. Det s. k.
geniet — och det romantiska geniet var ett ganska
obestämdt väsen, då hvar och en som lössläppte sin
fantasi, ju vildare desto bättre, gjorde anspråk på att
besitta det — geniet tillegnade sig oerhörda fri- och
rättigheter. Allt hvad detta geni frambragte, huru
orimligt, huru vidrigt, huru stötande som helst för sundt
förstånd och naturlig blygsamhet det än månde vara,
stämplades till skönhet för genialitetens skull. Och
genialiskt ansågs allt som var ovanligt, som var afvikande
från den gamla slentrianen, som med sin nyhet
frapperade det hvardagliga förståndet, för hvilket man hyste
ett omätligt förakt. Den medvetna bristen på originell
skaparförmåga jemte det fåfänga begäret att ändock
åstadkomma något betydelsefullt dref den romantiska
skolan att oupphörligt söka det nya, hvilket skulle så
godt sig göra lät ersätta det originella. Derifrån
härleda sig utan tvifvel de vidunderliga gestalter, de
orimliga, både för förstånd och fantasi onjutbara
uppfinningar, de äckliga, betydelselösa, vampyrartade spökbilder,
som möta oss i den romantiska vitterheten, synnerligen
under dess senare period. — Då den sanna verkligheten,
den sedliga handlingen utgöra det sanna idealets
innehåll, är det romantiska idealet tomt, och medgifver ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
