Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här är stället att besvara den frågan: hvilket är
det egendomliga sätt, hvarpå konsten uppenbarar
anden, eller rättare, hvarpå anden uppenbarar sig sjelf,
det gudomliga som innebor den, genom konsten? Det
gudomliga, idéen, är, fattad såsom lefvande kraft, ande,
absolut ande. Denna ande uppfattas af filosofien i
begreppet såsom det Sanna, af religionen i föreställningen
såsom det Goda, af konsten i åskådningen såsom det
Sköna. Men detta filosofiskt sanna är tillika det goda
och sköna, detta religiöst goda tillika det sköna och
sanna, detta esthetiskt sköna tillika det sanna och goda.
Det är samma ande som i dessa särskilda sferer företer
särskilda sidor af sitt ena odelbara väsende. Lika strängt
som dessa särskilda sidor tillhöra anden såsom en, lika
strängt sammanhöra ock de särskilda sfererna af andens
yttringsformer — de äro hvarandra betingande stadier,
som anden tillryggalagt och som han oupphörligen till—
ryggalägger. — Hvad särskildt angår vårt stadium,
konsten, så hafva vi sagt att anden der uppenbarar sig
såsom skön. Det sköna är idéen, så vida den är idéen
af yttre form: idéen är skön, så vida den låter sig
uttryckas i gestalt. Idéen deremot, så vida den verkligen
är form och följaktligen skön, är ideal. Detta är redan
en konkret bestämning. Vi finna ofta ordet idealisera
begagnas i samma betydelse som negera. Om det är
rigtigt 6å skulle idealet innebära en negation. Då
frågas hvad det är som idealet förnekar, negerar? Idealet,
sade vi, är idéen, så vida som den uppenbarar sig i,
är i gestalten. Gestalt innebär genast något sinnligt,
yttre och materielt. Det är detta sinnliga och yttre,
hvilket såsom sinnligt och yttre negeras af idealet.
Detta sinnliga är icke längre såsom sinnligt: det är
endast idéen som är genom det sinnliga. Det sinnliga
är ej till för annat än för idéens skull; det gäller icke
för sig sjelft, det gäller endast i och genom den idé,
hvars gestalt det är. När man således säger att kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
