Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godtyckliga ombildning, förstöring, upp- och
nedvänd-ning. De medgåfvo nemligen det ironiserande,
konstbildande subjektet allt möjligt godtycke, under namn
af genialisk frihet. Sådan var ironiens, «den gudomliga
genialitetens» karakter. Inför dess subjektiva godtycke
var ingenting nog heligt för att kunna bestå: ingenting
egde objektiv giltighet, allt skulle, för att erkännas,
helgas af den ironiserande konstens dop. Denna skola
och dess anhängare drefvo sitt subjektiva godtycke ända
derhän, att de förklarade allt icke-konstnärligt sitt
förakt, att de i sin exklusivitet hatade såsom en profanum
vulgus hela den massa af hederligt och förnuftigt folk,
som icke behöfver vara fult derföre att det icke är
uttryckligen skönt, efter deras begrepp, d. v. s.
ironiserande, subjektivt, egoistiskt och genialiskt. Det var
ett slags försök att äfven i den kristna verlden etablera
en ny konstens kult, som likväl derigenom var skiljd
från den gamla, att dess gestalter ingen objektiv
giltighet skulle hafva, utan endast gälla i den mån, som de
voro genialiska produkter af detta enskilda Jag,
hvilket, 8trängt taget, var den egentliga gudomligheten.
Det är här ej stället att leda denna betraktelse in i
närmare detaljer. Denna konstförgudning — eller
kanske snarare konstnärsförgudning — kunde naturligtvis ej
länge bestå såsom konsttheoriens princip; lika litet som
den i egenskap af driffjäder till konstproduktion kunde
åstadkomma några värdefulla alster. Emellertid har den
länge nog fortlefvat i sina praktiska resultater, och man
behöfver ej vara begåfvad med särdeles skarp blick för
att i åtskilliga bland samtidens företeelser inom konsten
upptäcka en frändskap med den gamla ironiens
grundsatser. En bland dessa företeelser är den i våra dagar
så högt skattade virtuositeten, med hvilken den
konst-älskande allmänheten ännu fortfar att öfva sin
afguda-dyrkan. Hvad ironien är inom konstens theori,
motsvaras af virtuositeten inom konstens praktiska utöfning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
