Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skäl fråga tillbaka: huru vet den profeten det? Att
dertill sluta deraf, att nu för tiden åtskillig poesi eller
mängden af det som vill gälla för poesi framträder i
prosans form, är så mycket mera vanskligt, som
litteraturens historia bevisar att sådant inträffat en gång förr
utan att medföra något allmänt resultat, eller ens något
annat kulturhistoriskt resultat än den historiska
erfarenheten, att poesien i sådana prosaiserande perioder
befunnit sig i ett tillstånd af förslappning och urartning.
Om den eller den allmänheten skulle för tillfället känna
sig företrädesvis dragen till prosans form i poesien, så
beror det endast och allenast på ett storartadt
genialiskt diktande subjekt att med ett slag åstadkomma en
omkastning i denna tillfälliga böjelse och återväcka
smaken för poesiens sanna form. Ty detta är den bundna
formen, och deri ligger ett annat ännu kraftigare
argument emot den ofvanberörde poetiska framtidsmannen;
men vi gifva oss så mycket mindre tid att här utföra
det, som det framdeles skall härflyta ur den esthetiska
betraktelsen öfver poesien såsom speciell konstart.
Om vi genom föregående betraktelse lyckats
ådaga-lägga att konsten intager en sådan plats bland kretsen
af menniskoandens yttringar till verksamhet, att den
icke kan vara ovärdig en filosofisk undersökning, så
följer i sammanhang med frågan om konstens framtid
att afgöra hvad det är, som är den esthetiska
vetenskapens ändamål, när det icke kan vara det, att
bestämma konstens framtida riktning, hvilken vi påstått
vara blott till en viss grad bestämbar.
Det filosofiska vetandet är en tänkande betraktelse
öfver verkligheten. Till kretsen af det filosofiska
vetandet hörer äfven esthetiken: den hörer, närmare bestämdt,
till den absoluta andens filosofi. Esthetiken således,
såsom vetenskapen om det sköna, är en tänkande
betraktelse öfver den sköna verkligheten, öfver konstens
verkliga verld, sådan den genom sekler blifvit och nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
