Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkligheten redan voro existerande och faktiska. Ty
menskligheten väntar icke på resultaterna af den rena
tankens abstraherande, schematiserande, systematiserande
funktioner, hvilka merendels gå temligen långsamt, för
att anse sig berättigad att realisera sin inneboende
förnuftighet: den fortgår till detta mål raskt, energiskt,
i visst afseende blind t, så vidt det förnuft, som
bestämmer dess handling, ännu gör det instinktmessigt,
natur-nödvändigt, utan klart medvetande om sin andliga
giltighet, men^ ändock med trons friska öfvertygelse
der-om. Derföre har filosofien måhända aldrig bland de
många misstag, för hvilka den beskylles, begått något
större än när den tilltrott sig att, oberoende af den
faktiska verkligheten, af hela mensklighetens historiska
er-ferenhet, kunna a priori konstruera universum, uppställa
aprioriska evigtgällande reglor för mensklighetens
handlingssätt och så tillvida taga denna mensklighets
framtid i sin hand. Menskligheten utvecklar sig och
fortskrider på ett förnuftigt sätt, derföre att den är
förnuftig; men det är naturligt att denna sats endast kan
gälla i allmänhet och med afseende på mensklighetens
odlingsgång i det hela; ty menniskan är äfven sinnlig
och naturlig och derigenom blottställd för tusende
irringar: det är derföre filosofiens sak att i dessa
mensklighetens öden uppvisa just det förnuftiga, det nödvändiga,
— följaktligen det som deri är det väsentliga och
hufvudsakliga. Enligt dennä grundsats har man äfven att
betrakta esthetiken såsom filosofisk disciplin. Den har,
såsom tänkande betraktelse öfver konstens verld, till
ändamål att med tanken belysa hela den sträcka, som
konsten redan tillryggalagt, att låta tanken tillegna sig
konstens förhandenvarande föremål såsom tankar, såsom
begrepp, för att ådagalägga deras allmänna förnuftighet
— icke att uppställa allmänna reglor för den
konstnärliga verksamheten eller genom theoretiska allmänsatser
söka utstaka konstens framtida riktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>