- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 7. Tal och esthetiska afhandlingar /
278

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Konsten skulle således blifva första offret för denna nya
ofördragsamma, sig sjelf tillräckliga vishet. Vi veta
med hvilken hätskhet det gryende filosofiska
medvetandets äldsta och största heroer i forntiden vände sig emot
den antika konsten, som då ännu stod i högsta blomma
och fägring. Det var tankens första reaktion emot
sinnligheten, emot all sinnlighet, mot föreställningen och
den bildande fantasien. Detta filosofiens äldsta
förfarande emot konsten var icke allenast orättvist, det var
äfven otacksamt; ty just konsten hade varit filosofiens
uppfostrarinna: just konsten hade uppammat
mennisko-anden till medvetande af sig sjelf såsom ande, af det
gudomliga såsom tänkt och sjelft tanke; den hade ledt
den filosofiska betraktelsens första vacklande steg på
andens hittills af ingen tanke beträdda område. Ty
den, konsten, hade på den bildande fantasiens
praktiska väg först funnit stråten till detta område långt
innan den med milda händer ledde filosofien ditöfver.
Också stodo Greklands äldsta filosofer ännu
omedelbar-ligen under konstens förmynderskap: de äldre
filosofemerna framställdes derföre i bunden form, och ejelfva
Plato, ehuru fiendtlig uppsyn han än visar poesien, kan
ej umbära poesiens bilder, den poetiska föreställningens
allmänna uttrycksätt — icke en gång då, när han
förkunnar förvisningsdomen öfver skalder och konstnärer.
Han fortfar att filosofera genom poesiens språk, ehuru
han upplöst dess bundna form.

Det är den theoretiska tankens, den filosofiska
betraktelsens egendomliga sätt att komma efter. Det är
icke konsten allena som gått den i förväg, på sätt som
vi nyss antydt: den religiösa kulten, samhället,
historien — alla resultater af menniskoandens praktiska
verksamhet — voro redan färdiga innan filosofien kom för
att genomtränga dem med sin tanke i afsigt att
ådaga-lägga, att de voro lika mycket aprioriskt enligt
begreppet berättigade och sanna, som de aposterioriskt till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:44:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/7/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free