Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till det beståendes seger; men man finner att den
poetiska handlingen i detta fall, den må nu vara tecknad
med aldrig så stor konstnärlig talang, likväl faller inom
prosans och det vanliga hvardagslifvets område, och
följaktligen, med allt sitt intresse för öfrigt, likväl måste
sakna det esthetiska intresse, som är oskiljaktigt från
hvarje sannt konstverk. Sådana skildringar, särledes
under tider af inre gäsning, äro icke ovanliga. Man
finner en grym njutning uti att bevittna huru den mäktige
förtryckaren skons- och strafflöst våldför den värnlösa
oskulden, det dygdiga armodet, hvarvid dessa ingen
annan tillflykt ega, än hoppet på en hämnande och
belönande försyn i en kommande verld. Men dessa
sede-målningar, dessa «Så går det till i verlden», äro endast
sönderslitande, vidriga och tråkiga daguerrotyp-bilder
af den prosaiska verkligheten, utan inre lif och
ändamål, utan esthetisk färg och must. Härmed är dock
icke sagdt att hvardagslifvet måste bannlysas från
konstens gebit; men det måste der framstå i en annan
dager, hvarom vi snart skola tala.
Af ofvannämnde reformatoriska tendens äro de
romaner, hvilka i våra dagar väcka det största
uppseendet och utan tvifvel äfven förtjena en öfvervägande
uppmärksamhet. Till dem räkna vi de flesta arbeten af
den nya fransyska skolan; Dickens samt andra engelska
romaner höra äfven dit. Komanen har blifvit ett fält,
på hvilket man tagit sig före att ikläda samhällets,
kyrkans, sedlighetens, religionens vitalfrågor den
romantiska torneringskostymen, för att låta dem der utkämpa
sina strider. Tiden låter sig icke längre nöja med
herdars och herdinnors kärl ekejoller, rika arftagares och
fattiga prestdöttrars grymma anfäktelser och alla de
öfriga gamla roman-stereotyperna; ja, den historiska
romanens ridderliga äfventyr hafva äfven förlorat sitt
behag. W. Scott läses snart nog lika litet som Aug.
Lafontaine. Emellertid har man en gång fått smak på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
