Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna den moderna dramaturgens förändrade
ståndpunkt måste vi skåda Shakspeare, för att bedöma
honom i jemförelse med de gamle. Hans verk äro det
högsta, som den moderna dramatiska konsten ännu
frambragt, kanske det högsta den kan frambringa. Dock äro
hans skådespel långt ifrån att vara typiska, liksom den
moderna konsten i allmänhet, som till en så väsentlig
del grundar sig på subjektiviteten och dess godtycke,
ingalunda är typisk och i hvarje sin skapelse fulländad.
Denna konst fordrar att skådas i hela fortgången af sin
utveckling, i hela sitt kolossala omfång, för att erbjuda
— icke anblicken af ett system, men anblicken af det
vigtiga momentet i ett ännu större system, som heter
menniskans uppfostran till frihet, till bildning, till sann
humanitet. I den antika tiden var konsten ensam, eller
hufvudsakligen, denna mensklighetens uppfostrarinna:
hon är nu blott biträdande, men hennes verksamhet
har blifvit så mycket mera invecklad, med ju flera
andra krafter hon kommit i beröring för att med dem
samverka till detta stora mål. Vi reservera oss på
förhand mot den misstanken, att vi skulle anse konsten
hafva sitt ändamål utom sig sjelf: den är nu såsom
fordom sitt eget ändamål, men den erkänner derjemte
helgden af andra ändamål och fogar sig i ett system af
sådana, hvilkas sammanfattning är menniskoandens sanna
frihet och humanitet.
Shakspeare’s dramer äro icke typiska, sade vi.
Näppeligen tillfredsställa de alla fordringarne af ett strängt
estetiskt system; och den teori, som uppgjordes efter
ett af hans dramer, skulle lätt äfventyra att kullkastas
af det nästa. Ty de nya behag, som subjektiviteten
infört i det moderna dramat, synas vara åtföljda af lika
många nycker. Hvarje yttring af den subjektiva
personlighetens individuela bestämdhet — dess tillfälliga
lynne, dess tycke, ja dess godtycke — eger för den
moderna verldsåsigten en vigt, som medgifver densamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
