Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
litteraturen och isynnerhet den spanska dramatiken. Af
tio personer, som lärt sig lexan om Lopes och
Calderons förträfflighet, är det kanske en, som eger
någorlunda fullständig bekantskap med dessa författares
arbeten. Vi äro långt ifrån att kunna berömma oss af en
sådan bekantskap, men det lilla vi känna deraf har
likväl varit tillräckligt att väcka vårt tvifvel om
befogenheten af de höga anspråk, som man yttrat å detta
dramas vägnar. Som bekant är, är det intrigen, som
utgör den spanska dramatikens starka sida, den är
outtömlig i uppfinningen af invecklade handlingar och
situationer, och detta är för den spanska teatern till den
grad hufvudsak, att dess berömdaste komediförfattare
åtnöjt sig med att blott skizzera sina stycken och lemna
dialogens utförande åt skådespelaren eller sednare
bearbetare. Kändt är äfven, att den franska dramaturgien
förstått att begagna sig af de rika källor, som den
spanska uppfinningen erbjuder. Lägger man härtill, att
planen i dessa spanska skådespel som oftast utmärkes af
den mest romantiska godtycklighet och äfventyrlighet,
att motiverna oftast utgöras af ett specifikt romantiskt
patos, som är uppdrifvet till en abstrakt ytterlighet, i
hvilken hvarje sedligt innehåll försvinner — t. ex. en
blodshämnd, som måste utkräfvas på det käraste man
eger, en ära, hvarpå subjektet gör anspråk, icke för sitt
handlingssätt utan för sin person, utan afseende på dess
egenskaper — så finner man, att detta drama är så
romantiskt, så ensidigt, så uteslutande romantiskt som
någonting kan vara. När nu dertill kommer, att dialogen,
der den är fullständigt utförd, prålar med det skönaste,
det mest välklingande, det bildrikaste språk i lyriskt
versmått, så är det förklarligt, ej allenast att detta
drama vann många beundrare under den reaktionära
period, som i början af detta sekel tillbakablickade på
medeltiden såsom mensklighetens gyllene ålder, utan
äfven att det såsom non plus ultra romantiskt skulle af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
