Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
«upplösning, som ur det yttersta lidande låter en
andelig förklaring framgå» — och en sådan «anstår
isynnerhet den kristna skalden» och «i denna (upplösning) är
Calderon bland alla den förste och störste». Till bevis
åberopar Schlegel Calderons «Andakt vid korset» och
«Den ståndaktige prinsen». Vi lyckönska våra läsare
till att bättre och fullständigare än vi förstå detta
djupsinniga resonnemang. Så mycket förstå vi, att hela
teorien skall vara utmärkt kristlig, hvilket kan vara
godt och väl om den tillika är sannt kristlig och icke
katolsk; vidare förstå vi, att det slag af försoning, som
S. åsyftar såsom den högsta, skall vara någon sorts
himmelsk, som ligger i «framtiden», d. v. s. utom den
dramatiska handlingen, ej ingår i densamma och som
följaktligen är odramatisk. Slutligen förstå vi
lyckligtvis äfven att undersöka beskaffenheten af de
mönsterdramer af Calderon, som uttryckligen åberopas, och det
skola vi straxt göra, för att om möjligt få nödigt ljus i
det romantiska halfdunklet. Men först ett par ord om
Calderons ställning till sin samtid och beskaffenheten
af hans tidehvarf.
Spaniorerna voro under Calderons tid i politiskt
afseende det ofriaste, i religiöst det mest fanatiska af
Europas alla folk. Det system, som infördes af
Ferdinand Catholicus, hade genom inqvisitionens tillhjelp
vunnit fullständig seger och redan hunnit bära rika
frukter. Den frihet och humanitet, som mot slutet af
medeltiden var utmärkande för Spaniens östra stater,
hvilka erhållit en provençalisk uppfostran, hade efter
konungarikenas förening måst gifva vika för den
Castilianska stammens högdragna och dystra despoti och
fanatism. Carl V:s äregirighet och Philip II:s tyranni
hade ytterligare brutaliserat det Castilianska lynnet,
som redan af naturen var nog benäget för den
inhumanitet, hvilken gjorde den spanska nationen bedröfligt
ryktbar i dessa sekler. Medeltidens stolta och upplysta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
