- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
144

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

De skildes åt med ömsesidig kallsinnighet, och Swift
gick till Irland, der han i Jan. 1695 prestvigdes och
nästan omedelbart befordrades till prebendarie i Kilroot,
sannolikt på förord af sir William, hvars välvilja Swift
åter förstått att uppvärma genom några bref, fulla af
oförställd tillgifvenhet.

Hans förhållande till Temple antager nu hela den
vackra och oegennyttiga karakter, som i allmänhet
utmärker Swifts förbindelse med sina personliga vänner.
Nu sjelfständig i en ställning, som gaf honom hans
torftiga bergning, beslöt han inom kort att lemna den
för att helt och hållet egna sig åt sin gamle vän och
välgörare, som på sin ålderdom saknade och behöfde
hans sällskap, biträde och omvårdnad. Han afstod sitt
prebende åt en äldre embetsbroder, som med stor familj
lefde i fattigdom — eller, såsom den karakteristiska
anekdoten förmäler, bortbytte sitt pastorat mot sin
efterträdares svarta märr, och flyttade omedelbart derefter
för andra gången till sir William, hvilken han nu ej
lemnade förr, än han följt honom till grafven.
Förhållandet emellan dem var nu fullkomligt förtroligt, och
man vet ej, att någon känsla af beroende vidare
förmådde ens för ögonblicket skilja den eljest så retlige
Swifts hjerta från sin förnäme frände. Äfven den minsta
sky på sir Williams panna var i stånd att uppfylla
honom med oro. När den gamle mannen syntes vara vid
dåligt lynne, sökte Swift i sin ängslan tusende skäl
dertill och gaf sig ingen ro förr, än han återfört honom
till jemnvigt. Sir William Temples död, som inträffade
år 1699, befriade ändtligen Swift från de bojor, som
han nu frivilligt pålagt sig. Hans pietet öfverlefde sitt
föremål. Mångfaldiga drag i hans skrifter utvisa, i
hvilken hög grad han städse fortfor att vörda sin
välgörares minne.

Swifts tillgifvenhet för sir William Temple visade
sig i några fall partisk ända till blindhet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0151.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free