- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
200

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

derföre sin plats i striden med oändlig finhet och
försigtighet och inskränkte sig, då han öppnade densamma, till
invändningar, som träffade Woods förslag i detalj,
dragande en varsam slöja öfven den stora frågan om
nationens rättigheter, som med nödvändighet ingick i
diskussionen.

De första tre brefven från «M B., klädeshandlare i
Dublin», sysselsätta sig derföre med argumenter mot
Woods halfpennystycken, hemtade från deras påstådda
underlägsenhet i vigt och värde och från
projektmakarens egen misstänkta karakter. Dessa argumenter hade
derjemte fördelen af att vara bäst fattliga för den stora
massan af «köpmän, bodhandlare, arrendatorer och
landtfolk», till hvilka de äfven erkännas vara företrädesvis
ställda. Sådana personer, ehuru oförmögna att förstå
eller röras af en diskussion öfver en teoretiskt nationell
rättighet, kunde rätt väl fatta, att om Irland
öfversvämmades af en massa kopparmynt, som påstods vara
så underhaltigt, att tolf pence icke egentligen voro
mera värda än en penny, så skulle landet nödvändigt
förlora sin guld- och silfverfond, och följden deraf blifva
ej allenast stor enskild förlust, utan äfven nationell
undergång. De bittra och satiriska ställena emot Wood sjelf
voro likaledes väl lämpade efter hopens smak, hvars
härdade gom känner sig isynnerhet retad af den
personliga satirens stygn. Huruvida Swift sjelf verkligen
trodde på den öfverdrifna teckning af myntets
ringhaltighet, som hans skrifter kringspridde, eller på
förslagsmakarens nedrighet, är nu ej möjligt att med
bestämdhet afgöra. Säkert är, att han ännu iakttog den
största skonsamhet mot konungen, hans mätress och
hans ministrar.

Den gäsning, som framkallades af en förklaring,
som var så tillgänglig för hvars mans fattning och så
upprörande för hela nationens känslor, blef öfver all
beskrifning fruktansvärd. Båda de irländska

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free