Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som i våra dagar, bättre trifdes under händer, som,
fastän icke fullt fosterländska, voro lätta och lekande,
än nu, då hvarje stympare vill lägga sin plumpa hand
derpå. Man har vågat att nedsätta den vittra epok, ur
hvars sköte snillen, sådana som Kellgren, Lidner,
Bellman, Thorild, och talanger, till antal och intensitet
öfverlägsna allt hvad andra tider af vår vitterhets historia
ha att uppvisa, framgingo för att förtjusa en nation,
som då ännu med anspråkslös beundran skådade
blomman af sin bildning och då kanhända mera än
någonsin under yngre tidehvarf lefde ett vittert lif. Den
hätskhet, hvarmed den tredje Gustafs sångarkrets för
icke länge sedan bedömdes, skulle synas lika
oförklarlig som oursäktlig, om man icke genom studium så väl
af folkens som deras bildnings historia dagligen lärde,
huru lätt menniskorna genom väckelsen af nya åsigter
förledas att öfvergå från en ytterlighet till en annan,
hemställande den eviga rättvisan åt framtidens dom. En
reaktion i tänkesätten var förberedd — hvar och en
vet, att den utbröt när fosforisterne höjde sitt härskri.
För deras blinda trosnit var den gustavianska
lefnadsglädjen en styggelse: de väsnades lik en bromsjagad
hjord, under stygnen af den Leopoldiska satiren, och
uppfyllde verlden med sin jemmerklagan. Och se! huru
länge verlden undrade och skrattade, så blef omsider
hela verlden fosforist. Huru detta tillgick, kan väl i
närvarande ögonblick hos mången väcka en förundran,
hvilken en blick på tidsförhållandena likväl häfver.
Den nya skolan hade i viss mån rätt, då den beskyllde
den gustavianska vitterheten för brist på nationalitet,
på känsla och djup, och den innerligare anda, som då
och då utmärkte dess egna produktioner, var lika
verksam att anslå finare själar, som dunkelheten och
språkförbistringen bidrog att värfva skolan en mängd
adepter, som hvarje skola kan umbära: d. v. s. sådana, som
börja såsom blinde beundrare och sluta såsom dilettanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
