Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kärlek såsom det hufvudsakliga, såsom det enda väsentliga
och giltiga i äktenskapet: hon fattar den vidare
såsom ett mysterium, såsom ett underverk, som menniskor
icke kunna begripa, en hemlighet, hvilken, likasom
lifvets och dödens, Gud förbehållit sig sjelf. Att
hon med denna uppfattning af kärleken fattar statens
och kyrkans sanktion, deras lagar, hotelser och straff,
såsom något ej blott oväsentligt, utan äfven obefogadt,
är förklarligt. Hon ser i dem — icke hvad de skola
vara — sedliga makter till skydd för hvarje sedlig
institution; utan, hvad de tyvärr ofta äro, yttre
tvångsinrättningar, mot hvilka den menskliga friheten är
berättigad att uppresa sig. Hon ser i kyrkan och staten
endast det förhandvarande, icke det som kan och måste
utveckla sig derur; hon har icke fattat den ena eller
den andra i dess idé: derföre har hon ock — och från
sin, här falska, ståndpunkt med skäl — frånkänt dem
all rätt att kontrollera den äktenskapliga förbindelsen.
Så talar hon någonstädes — i La Comtesse de
Rudolstadt — om kyrkans obefogenhet att oupplösligt
sammanknyta hvad endast Gud kan förena, och talar i
sammanhang dermed om «menniskorna», såsom i
afseende på äktenskapet oberättigade till all annan
inblandning än den att bedja för makarnes sällhet. Men
kyrkan är icke «menniskorna», och staten är det icke
heller. Både kyrka och stat äro visserligen något
menskligt, men de äro derjemte lika mycket något
guddomligt. Att författarinnan icke insett detta, deri har hon
hittills orätt. Men i något annat har hon icke heller
orätt. Att för öfrigt den kärlek, som hon med rätta
lägger till grund och till enda grund för sitt idealiska
äktenskap, icke är den sinnliga eller rent af lösaktiga,
som man velat förespegla, derom kan man öfvertyga sig
på hvarje blad, som hon skrifvit. Det är kärleken, i
hvilken hon söker ett räddningsmedel och ett försvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
