- Project Runeberg -  Samlade skrifter / 8. Litteraturhistoriska afhandlingar /
412

(1866-1869) [MARC] Author: Bernhard Elis Malmström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

φθαρτικὴ ἢ ὀδυνηρά), såsom när personer dödas,
marteras, såras o. s. v. inför åskådarens ögon [1].

(Kap. XI.)

I afseende på sin yttre struktur, sönderfaller
tragedien i fyra delar: prolog, episodion, exodos och
korsång.

1:o) Prologen är den fullständiga del af en
tragedi, som föregår körens inträdessång.

2:o) Episodion (uppträde, akt) är den fullständiga
del af en tragedi, som försiggår emellan två oafbrutna
(ὅλων) [2] korsånger.

3:o) Exodos är den fullständiga del af en tragedi,
efter hvilken ingen korsång följer.

4:o) Korsången är dels a) inträdessång
(πάροδος), det första föredraget af hela kören och b)
ständig sång (στάσιμον), en sång af kören utan
anapester och trochéer [3]. — Dessa slag af korsång äro
gemansamma för alla tragedier; men dessutom hafva


[1] Vi erhålla härigenom tre särskilda arter af tragedi (ἔιδη τῆς
τραγωδίας), nemligen: den enkla, den invecklade (till hvilken hörer
ödesomvexling och upptäckt) samt den patetiska, hvilken senare dock ej
får tänkas såsom en motsats till de föregående, alldenstund dessa tvärtom
kunna och böra tillika vara af patetisk natur. Den patetiska tragedien är en
sådan, hvars hufvudmotiv är ett genomgripande patos, och är således en
fristående art, som icke befinner sig i koordinations-förhållande till de båda
förra, utan snarare till ännu ett fjerde slag, det etiska, hvarom talas i
Poet. XVIII kap. (se längre ned).
[2] Inträdessången och Stasimon kallas oafbrutna till skilnad från den
korsång, som afbröts af dialogen eller sångerna från scenen (monodierna),
hvilket ofta inträffade under sjelfva akterna.
[3] Här menas anapestiska och trochaiska systemer, hvilka vanligen
reciterades och ej sjöngos. Anapestiska och trochaiska vers kunna äfven
förekomma i korsången.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:45:11 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bemsamlade/8/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free