Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De tragiska ämnena bör skalden först bestämma i
allmänna konturer (ἐκτίθεσθαι καθόλου), och först
sedermera infläta episodier och ytterligare utföra det
hela (ἐπεισοδιοῦν καὶ παρατείνειν). Tillse bör han
dock att episodierna höra till saken (οἰκεῖα); samt
iakttaga, att i den dramatika poesien episodierna måste vara
af ringa omfång, hvaremot den episka genom dem kan
erhålla en ansenlig utvidgning (μηκύνεται).
(Kap. XVII.)
I hvarje tragedi äro vidare att iakttaga δέσις och
λύσις (fabelns «tillknytning» och «upplösning»). Den
förra utgöres af handlingar, som dels föregå, dels
stundom ingå i tragedien, den sednare af allt det öfriga.
När δέσις ingår i dramat sträcker den sig från dess
början till den punkt, der metabasen vidtager (μέχρι
τούτου τοῦ μέρους ὃ ἔσχατόν ἐστι, ἐξ οὗ μεταβαίνει
εἰς δυστυχίαν, ἢ εἰς ἐυτυχίαν).
Tragedien har fyra arter, liksom den äfven har
fyra delar [1]. Dessa arter äro: 1:o) den invecklade
tragedien (πεπλεγμένη) [2]; 2:o) den patetiska
(παθητική) [3]; 3:ο) den karaktersskildrande eller etiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
