Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ra imteckningar rörande Censurväsendet i Sverige. XI
slutligen skall han äfven hålla register på alla privilegier, som af
Kongl. Maj:t utgifvas å böckers uppläggande. — Detta utgjorde huf-
vudsumman af en censors skyldigheter; såsom ersättning härför
uppbar han enligt kongl. brefvet af den 8 Januari 1687 i lön 1000
daler s:mt, som utgingo af postmedlen, hvilka lönevilkor icke
synes hafva undergått någon förändring så länge censorsembetet
egde bestånd.
Man må häpna öfver den massa göromål som enligt instruktio-
nen hvilade på en mans skuldror. Det syntes hardt när omöjligt
att till fullo sköta alla dessa åligganden, äfven om den tidens li-
terära produktion var långt mera inskränkt än den sedermera under
fortgången blef. Detta fingo äfven censorerna erfara, och censor
Roscenadler klagade på sin tid att »den pruritus seribendi, med hvil-
ken våra grannar äro mer än tillförene bekayade tiämmeligen flythiat
öfwer til Swerige, så att flere piecer och tractater skola finnas nu
hvartenda är tryckte än på 10 Åhr tillförende.» En väsentlig lin-
dring i censors åligganden låg deri, att alla teologiska och upp-
byggelseskrifter, den literaturgren, som då liksom än i dag var af
den största omfattningen, skulle innan de uppvisades för censor
vara af något domkapitel granskade och godkända. Härmed blef
censor befriad från att utgallra alla kätterska satser ur dessa skrif-
ter och tillika befriad från det stränga ansvaret rörande sådana
skrifters större eller mindre renlärighet. Men å andra sidan blefvo
konsistorierna öfverhopade än med flinthårda dogmatiska afband-
lingar, än med digra postillor, hvilka aflemnades till granskning.
Fa
od
Om presterskapet yrkat på ett strängt öfvervakande af renläri
heten, fingo de nu sitt lystmäte i den vägen, dock till föga fromma
för skrifternas författare, hvilka i åratal fingo vänta på sitt arbetes
censur, under det att consistoriales tid efter annan undanskyllde
sig med att vigtigare consistoriella värf icke tilläto dem att egna tid
åt granskningen af de insända arbetena. Äfven enskildt agg spe-
lade sin roll vid denna tidsutdrägt. Detta antyddes till och med
af konung Carl XT i rådet, då frågan var om den tyske presten
Leibnitz” skrift: »Gildene Aepffel in silbernen Schalen», som an-
gafs såsom förgriplig och publicerad utan föregående censur. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>