- Project Runeberg -  G. Benzelstjernas censorsjournal 1737-1746 /
XVII

(1884) [MARC] Author: Gustaf Benzelstierna With: Leonard Bygdén, Erik Henrik Lind, Eugène Lewenhaupt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några anteckningar rörande Ceusurväsendet i Sverige. XVIH

horns för bokviänner vilbekanta förteckning å dessa skrifter, hvilken
i en och annan punkt dock kan fullständigas.

Af de äldre censorernas verksamhet finner man föga spår, om
man blott tar i betraktande den tryckta literaturen. Den för en
skrifts tryckning oundgängliga påteckningen af censor återgats icke
i äldre tider såsom sedermera i tryck, hvaraf man ej af det tryckta
exemplaret i vanliga fall kan döma, hurovida skriften varit i cen-
sors händer. Stundom förekommer väl censors approbation, men
då stundom i formen af en vidlyftig rekommendation för boken t.
ex. i Bthiea Saera 1691, der censor Örnhjelm tillika underrättar oss
om bokens författare Josef ITall och öfversättare Olof Mobiärg.
Först under Benzelstjernas tid finna vi mera tillfälligt och under
Oeclreichs tider ständigt det välbekanta imprimatur ä de censurerade
skrifterna! Man skulle tro att sedan eensors påteckning nu en gäng
vakomma; dock

var gilven, förbud ej sedermera rätteligen kunde ifråg
visade sig detta ingalunda vara förhållandet. Så gick det 1706 med
Vichzells Beskrifning om Rysslands gränser, som erhållit censor Lillje-
blads imprimatar, men dock förbjöds, så ock sedermera Iorskåls
förbudna skrift Tankar om borgerliga friheten 1759, den Oeclreieh
godkinde till tryckning. Censor fick under sådana förhållanden
naturligtvis uppbära hårda förebråelser för pligtförsammelse, men
man ser hiraf, att ehuru alla lagliga censurformaliteter voro iakt-
tagna, en författare ändock kunde se sin lagliga egendom genom
äalagd seqvester sig beröfvad. Naturligt sökte man, om tillfälle nä-
gon gång gafs, slingra sig undan en string censor. Vi se sålunda,
huru en författare, hvars skrift Benzelstjerna improberat (ss. 177,
180) passat på tillfället, då en tillförordnad eensor fungerade, att
få sitt arbete godkändt. Iuru man stundom sökte föra censor bakom
ljuset beträffande en skrifts rätta författare ger oss äfven censors-
journalen tillkänna.

Gent emot författarne stod sålunda censorn med sin, visserligen
genom instruktion begränsade myndighet, men närmast hänvisad

!Å skrifter, tryckta i landsorten, plägade konsistorierna stundom oberoende
af censor i hufvudstaden meddela imprimatur, äfven om de icke rörde teologien,
så t. ex. i Lund och Karlskrona.

Bihang till Samlaren. IS84. IT

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:47:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/benzelcens/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free