Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
X VITT Några anteckningar rörande Censurväsendet i Sverige.
att vid tillämpningen göra bruk af sin egen insigtsfullhet, samvets
grannhet och moraliska takt. Men den censoriska myndigheten stan-
nade ej vid blott den juridiska sidan af saken, de togo sin uppgift
som man ser vidsträcktare. Så finner man censorerna rätta sjelfva
de faktiska uppgifterna, der sådana intlutit i de till censur inlem-
nade skrifterna, ja till och med lemna icke ovigtiga bidrag till ett
arbetes rikare innehåll såsom t. ex. Rhyzelii Monasteriologia, hvil-
ket arbete Benzelstjerna (s. 69) på detta sätt förbättrade. Men
särskildt synes censorerna hafva vinnlagt sig om språket, och sålunda
hafva de i detta afseende tillika utgjort en slags publik smakdom-
stol. Utan tvifvel bör denna sida af deras verksamhet ej skattas
ringa. Att tidens poeter icke voro så alldeles belåtna med denna
kritik är naturligt, men vi finna ock att censorerna i sin instruktion
hade en anledning att rätt summariskt behandla den i poctiskt afse-
ende föga uppbyggliga tillfällighetsliteraturen, som var tidens sköte-
barn. Ivad man för öfrigt må säga om de svenske censores librorum,
de voro alla duglige, kunskapsrike och framstående min, något som
bekräftar sig, då vi nu i korthet vilja erinra om hvilka de varit,
som före Benzelstjernas tid handhaft det maktpåliggande värtvet
att under mer eller mindre bristfälliga former, som en förgången
tid funnit, verka såsom den svenska tryckfrihetens vårdare.
Den förste svenska censor librorum Nicolaus Nic. Tubeniuns
eller Rubens, som han senare kallade sig, var född den IT Dee.
1658 i Hvitaryd i Småland, der fadern med samma nanm var kyrko-
herde, Efter studier i Vexiö kom han i mycket tidiga är till
Jpsala universitet, i hvars matrikel han inskrefs den 18 Sept. 1651.
Under sin vistelse här egnade han sig hufvudsakligen ät språkstu-
dier, för hvilka han lär haft utomordentlig fallenhet. Såsom hand
ledare åt en ung Jean Leyonerona anträdde han i Nov. 1662 en
utrikes resa, hvarunder de uppehöllo sig i Holland, Tyskland,
Frankrike och Italien. A kongl. biblioteket i Stockholm förvaras
en dagbok, som Rubens under denna resa förde, omfattande tiden
1662.—068. Men hans vistelse i utlandet stannade ej dermed, den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
