Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
endet i Sverige. XXI
ra anteckningar rörande Censurvi
professor i Upsala d. 5 Jan. 1681. Såsom en tillfällighet må anföras
att han i egenskap af filosofiska fakultetens dekanus år 1689 främst
i ordningen undertecknade fakultetens afgifna yttrande till cartesia-
nismens försvar. År 1690 företog han sig en resa till Lithauen och
Polen i ändamål att taga kännedom om cen judisk sekt Karaiterna
och deras religiösa ceremonier. Med ökadt anseende som lärd åter-
kom han till Upsala och blef sedermera adlad 1693. Sin professors-
befattning lemnade han d. 5 Juni 1695, då han utnämndes till kung-
lig sckreterare, censor librorum och hofbibliotekarie i en person.
På hans anhällan om instruktion resolverade kanslikollegiet d. 17
Okt. s. å. »at den instruction och öpne breef, som gafz sabl. Ru-
bens skall öfverses och adopteras till seer. Lilljeblad»! Ett bland
de första tryckfrihetsmålen, han hade att handlägga, var rörande
den redan omnämnda Leibnitz Giildene Aepffel, i hvilket ärendes
behandling han deltog d. 23 Nov. 1693 i kanslikollegiet. Iuru han
erhöll en skrapa derföre att han meddelat tillstånd att trycka den
utkomna traktaten om Rysslands gränser hafva vi i det föregående
antydt, liksom ock hans verksamhet att få en index librorum pro-
hibitorum till stånd. Till de under hans tid utfärdade stadgarne
höra Kanslikollegiets ätwarning til hämmande af missbruk angående
hvarjehanda kätterska och andra skadeliga Böckers upläggande,
införande och försäljande d. 10 Juli 1706 och kollegiets förordning
al d. 19 Mars 1707 att ingen boktryckare fick taga och aftrycka
nägon alhnanack utan tillbörligt tillstånd. Collegium medicum i
Stockholm anhöll i Dee. 1708 att få censurera skrifter i medicin
och naturalhistoria förrän de öfverlemnades till censor, ilikhet med
teologiska fakulteterna och konsistorierna. I sitt betänkande här-
öfver förklarade Lilljeblad detta i sak vara riktigt, men han syntes
retad: — — »och kan jag altså intet se hvad Illustre, Collegium
medicum må denna gången hafva nödgat att sig besvära öfver
censura librorum imprimendorum, hiälst man icke förspordt att något
seriptum medicum är på många års tijd här å orten, kanske ock
här i landet af trycket utgånget», hvarvid han tillika ger kollegicts
"Denna instruktion ersattes sedermera af några påragrafer i 1719 och 1720
års kansliordningar, då dessa utfärdades.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
