Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XX
ra anteckningar rörande Censurväsendet i Sverige.
Till efterträdare utnämndes d. 23 Febr. 1689 den lärde riks-
historiografen Claudius Arrhenius-Örnhjelm med bibehållande al
detta sitt embete; Beträffande hans närmare lefnadsomständisheter
hänvisa vi till Sv. biografiskt lexikon XIII s. 385. Här anföra vi
blott följande: Han var född i Linköping d. 22 Dee. 1627, der
fadren Arvid Capfelman var handlande, student i Upsala 1650.
Kort efter återkomsten från en flerårig utländsk resa utnämndes han
d. 22 Oct. 1667 till metafysices professor vid Upsala universitet,
men fick utbyta denna professur d. 7 Oct. 16638 mot den historiska,
hvilket embete han med mycket anseende såsom lärare bibehöll till
d. 30 April 16838, då han utnämndes till universitetsbibliotekarie,
under det han på den historiska professorsstolen efterträddes af sin
yngre broder psalmförfattaren Jacob Arrhenius. Redan 1669 var
han assessor i antiqvitetskollegiet och utnämndes d. 11 Jan. 1679
till rikshistoriograf, men först genom sin utnämning till censor
librorum nödgades han afflytta till Stockholm. Adlad 1684 erhöll
han år 1693 titel af kunglig sekreterare och afled d. 19 Maj 1695,
samt begrofs i S:t Jacobs kyrka, der hans vapensköld upphängdes.
Hans verksamhet som historisk skriftställare och samlare af äldre
svenska urkunder, hvarigenom han i visst afseende kan sägas grund-
lagt vårt svenska diplomatarium, är känd. Bland de vigtigare cen-
surmålen under hans tid nämna vi den vidiyftiga granskningen af
Kon. Gustaf II Adolfs historia af Widikindi 1691, hvilket arbete på
grund af åtskilliga deri förekommande otjenliga expressioner för-
bjöds! Såsom medhbjelpare i denna granskning tjenstgjorde sckre-
teraren S. Leijonmark och assessor J. Peringer, broder till efter-
trädaren.
Gustaf Peringer Lilljeblad, den tredje innehafvaren af censors-
embetet, var född i Strengnäs d. 6 Mars 1651 der fadern, Lars Fre-
drik Peringer, var lektor i historia. Såsom student i Upsala egnade
han sig framgångsrikt åt de orientaliska språken och erhöll ock
för utbildandet af sina språkstudier understöd till en flerårig ut-
ländsk resa. Efter hemkomsten utnämndes han till lingu. orient.
’ Jfr äfven KLEmmisG, Ur en antecknares
samlingar, ny uppl. s. 246 26D-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
