Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
INLEDNING.
Härmed framlägges ett försök att i fullständigt skick på svenska återgifva den fornengelska
Beovulfdikten. Med fullt fog räknas denna dikt bland den forngermanske andens mest
storslagna och helgjutna skapelser. Också ha våra stamfränder, danskar, tyskar och engelsmän
för länge sedan genom öfversättningar införlifvat densamma med sina literaturer och egnat
sina lärda mödor åt tolkningen och den kritiska behandlingen af dess text samt åt undersökningar
af dess historiska eller mytologiska underlag. Hos oss har den väl knappt varit känd utom
fackmännens krets; i historiska arbeten har den mera i förbigående berörts, och först helt
nyligen har den blifvit föremål för en uttömmande historisk monografi: »Beovulfsqvädet såsom
källa för Nordisk fornhistoria», af Pontus Fahlbeck, Antiqvarisk Tidskrift, del. 8, äfven i
särtryck. Och dock har för oss svenskar denna dikt, oafsedt dess värde såsom sådan, en stor
betydelse såsom källa för vår äldsta på skrifna urkunder stödda historia. Som bekant har
denna af ålder inledts med en framställning af Ynglingaättens öden efter Snorre Sturlassons
Ynglingasaga, som i sin ordning väsentligen stöder sig på Tjodulfs från Hvin Ynglingatal.
Denna grund har emellertid förefallit nyare forskare skäligen svag att bygga på, och då dertill
kommer en del orimliga eller osannolika detaljer i sagan, har en eller annan velat rent af
utmönstra Ynglingaättens konungalängd ur våra häfder. Men häremot inlägger Beovulfdikten
en bestämd gensaga: till sitt ursprung fullständigt oberoende af Ynglingasaga, bekräftar och
belyser den i vigtiga delar åtskilliga af den senares uppgifter. De tre slägtled af sveakonungar,
som omtalas i ’Beovulf’, bära namn, som äro lätt igenkänliga i den isländska sagan. Om
också ordningen dem emellan ej stämmer fullt öfverens i båda källorna, så utgör dock i båda
förhållandet till Danmark (Jutland) det bestämmande draget i deras politik. Detta förhållande
är vanligen fiendtligt, men anmärkningsvärdt är att i båda berättelserna sveakonungen Adils
blir understödd med manskap af en dansk konung. Dertill kommer att de episoder i ’Beovulf’,
som innehålla svensk historia, äro tämligen utförliga, fria från sagolika tillsatser och öfverhufvud
bära en afgjordt historisk prägel. Detta betydande historiska intresse må då förklara diktens
återgifvande på svenska och tillika tjena som en ursäkt för att dess poetiska gestalt blifvit
väsentligt undanskymd i öfversättningen.
Innehåll. Diktens hufvudinnehåll utgöres af hjeltens, Beovulfs, strider först med ett
sjötroll, omedelbart derefter med dettas moder samt slutligen efter en längre tids förlopp med
en eldsprutande drake, som visserligen liksom de föregående besegras och dödas, men först efter
att ha gifvit Beovulf banesår.
Inledningen skildrar i korthet den danska fursteätten Scyldingarnes stamfader och dennes
närmaste efterkommande. En af dessa, Hroðgar, bygger en stor mjödsal, Hjort, så kallad derför att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Aug 20 20:28:34 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/beovulf/0005.html
