- Project Runeberg -  Berättelser / I furumo och på slåtteräng /
62

(1902) [MARC] Author: Thure Sällberg With: Emil Åberg, Georg Stoopendaal, Wille Gernandt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förlofningskalas

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62

F Ö lt L O F NINGSKALAS.

Strax steg Efraim upp och började liosta och harkla,
så att vi förstodo, att han skulle ihop med att göra ett
gu-deligt tal, hvadan vi andaktsfullt sögo ett grand på våra
gökar och höllo oss tysta och väntade. Så hof Efraim upp
sin röst, talade och sade:

— Slamra inte med kopparne, utan håll tösst ett grand,
ty si jag hafver något att säga eder. Uet duger inte, att
mannen går allena. Det hade inte dugt för er, det hade
inte gått an för mej, och hvarför skulle det då kunna bära
sig bättre för Andreas? Hvarför skall han längre gå här
i Skägganäs såsom en pelikan i öknen eller såsom en
nattuggla i de förstördas städer? Har han inte i rappet gått
ut änkåret? -Jojo men, hva’ han det gjort i ensamhet och
stor vedermöda. Men vi ha en nådig Gu’. Eller ha vi
inte dä’? Jojo men, liva’ vi dä’ ha. Och han ville inte
Andreas illa. Han har bara pröfvat honom. Han tog hans
hustru, men nu har han en annan i beredskap åt Andreas.
Vet ni, hvem dä är? Jo, dä ä’ Jenny! Och nu ska vi
tömma denna göken för de nyförlofvade och önska dem
löcka och framgång och tur och många barn! Kopp!

— Kopp! sa’ vi och kunde inte yttra oss vidare af pin
förbluffelse.

Men Johan i Byn blef alldeles toseter och började hoppa
och svära och knyta näfven åt Anders och Jenny och skälla
på dem och skymfera dem.

— Jo, nu fick du dej en vacker jösse, du falska Jenny!
Si hur kaffegök och snus dräglar om truten på’n. Ska’ du
inte kössa honom inför oss alla på förlofningsda’n?
hånade han.

— Gaclc din väg, äss du inte kan styra dig, Johan!
förmanade Efraim.

— Ja, jag ska’ gå! sa’ pojken.

Och så ra glade han i väg. Jag såg, att lian bara
gjorde sig till med raglandet, ty han var spik nykter. Men
hur han vände sig, drumlade han — med flit förstås —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 7 23:06:41 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/1/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free