- Project Runeberg -  Berättelser / Bland sockenkungar och backstugusittare /
106

(1902) Author: Thure Sällberg With: Emil Åberg, Georg Stoopendaal, Wille Gernandt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Har du varit fuller och ramlat omkull, Pelle? sporde
Petfson.

— Nä för all del! Här har inte vart en droppe i
huset se’n jul. Men jag råkade lägga te’ Stafva mä’
spadskaftet i röggen, och det tåldes inte kantänka, utan hon
flög på mej å började rifvas och slöss, så ja’ blef tvungen
å ge henne ett par dängare till utå skaftet, innan jag kunde
få henne ifrå kröppen på mej.

— Hvarför skulle du smeka henne mä’ spadskaftet?
lät jag.

— Ah, hon gick härute och tjåtade och skällde och sa’
som vanligt, att ja’ är’ en latliunn!

Och Pelle frustade blod samt såg ut som om en granat
kreverat i skallen på’n.

Så gingo vi in för att se, hur det stod till med Stafva.

Hon hade allt fått några bra nyp, för hon gick krokig
och ömmade ryggen alldeles förskräckligt. Men arg var
hon, och när hon fick syn på oss och Pelle, knäckte hon
till att skälla ut allt manligt kött i en sådan tonart och
med sådana ord, att de inte af mig kunna utsägas. Och
då kan man nog veta, att de inte voro just så vackra.

— Skrömtare, lögnhalsar, svin och kreatur och
äkten-skapsdjäflar ä’ ni. 1 gör ingenting i världen annat än plåga
stackars osköldia fruntennner och bedra dem och proppa
dem fulla mä’ lögner och fördärfva dem! Här ska’ I få si
hurudana I ä! fräste hon och rusade efter ett papper, som
låg i bibeln.

— Här ä’ ett kärleksbref ifrå Pelle, när han friade te’
mej. Nu ska’ I få si hva’ han lofvade då, och titta sen
på min rögg, så få I si, hur han hållet dä! Och vi läste
brefvet.

Där stod bland annat:

»Evigt älskade hvän och kärleksblomba! Dej ska ja
bära på mina bare arma igönom hela lifvet änna te’
evi-hetens port, för du ä’ snällare än en ängel i himmolan och
miljoner gånger grannare än drottningen af Saba. Om du

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 7 23:06:53 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/beratt/2/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free