Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Israelssons skinnväska.
Det skall verkligen bli en lisa för själen att få sitta
här en stund och våga säga hvad man vill om Per Israelsson.
Så länge han fanns ibland oss, var det minsann bäst
att hålla tyst och ta’ af sig mössan och bocka sig och vara
kruserlig inför honom. Men nu, när både han själf och
hans förhärdade skinnväska, som innehöll våra skuldebref
och auktionslappar, gualof äro ur vägen, så ska’ det
verkligen göra godt ända in i hjärteroten att få tala om,
hvilken ärans rackare och blodsugare Per var här i tiden.
Folk tala om dem, som äro snåla. Men om ni vill
lia’ exempel på en snålvarg af extra prima kvalité, som
landthandlaren säger, så ska’ vi ta’ fram förre kyrkovärden
Per Israelsson i Skinnarbo. Hans make i den vägen har
inte funnits i åtminstone sju kyrkosocknar häromkring.
Det gick tusentals historier i bygden om hans
snålhet, men jag satte på länge icke tro till dem. Dock en
dag, när jag kom bort till Skinnarbo strax efter
flyttnings-tiden på hösten för att betala en auktionsskuld, fick jag se,
hurudan han var.
Just som jag var inkommen i stugan, satte moran
fram några små potater och en otvättad sillbit till frukost
åt den nye drängen, som de fått dit. Drängen läste
andäktigt till maten, grep därpå en potatis och knäckte till
att skala den med tummen: Men så fort Per fick syn på
den manövern, blef han alldeles blek af harm och ilska,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
