Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Veckan före pingst blef han liksom litet vettigare och
lugnare, så att han kunde gå ut och till och med biträda
lite grand vid arbetet.
Men han sa’ aldrig ett ord till någon människa.
Själfva pingstaftonen hjälpte han Anders att svedja
vidjor till en gärdesgård, som de satte upp borta i hagmarken,
och hela förmiddagen höllo de på med den saken.
— Nu gå vi rätt hem och få oss lite middag, så få
vi göra’t färdigt i afton! sa’ Anders och torkade svetten af
pannan.
— Gack du, ja’ ä’ inte hungrig, utan stannar och ser
efter elden I svarade Johannes.
-— Ja, som I vill! Ja’ ska’ ta’ hit lite mat till er!
mente Anders och gaf sig i väg.
När han om en timme återvände till arbetsstället,
kände han redan på afstånd en svår lukt af brändt kläde,
och när han kom fram, låg Johannes där half bränd och död.
Gubben hade fallit framstupa i den eld, vid hvilken
han svedde vidjorna.
— Han tänkte komma sig upp genom eld, men i stället
blef han själf förhärjad af den. Ja, ja, det står ju också,
att de ogudaktiga skola af eld förtärda varda, mumlade
Anders i förfäran, under det han rullade bort den döde ur
den heta askan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
