Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Församlingen undrade hvad som gick åt karlen, och
vi började skämmas och bli ängsliga lite hvar. Så grep
han till evangeliiboken och började bläddra i henne, men
där fann han ju ingen tröst eller något Guds ord, utan
bara »sorter», »reguladitri», »bråk» och »kedjeräkning» och mera
sådant, som ingen har något gagn af på predikstolen. Det
började bli allt mer kusligt och liksom mörkt i kyrkan.
Men rätt hvad det var tog han till att läsa »Min
gärning nådigt skåda» — under det han gjorde vådliga
miner åt kyrkstöten.
Denne begrep dock ingenting, så Per Johan fick lof
att gå öfver till »Den signade dag» och »Som fåglar små»
och många andra verser, som han kunde utantill, innan
stöten, på juristens uppmaning, gick upp till honom och
frågade hvad han ville.
Vi trodde, förstås, att Per Johan blifvit galen och det
tänkte prosten också.
Men juristen och guvernanten grinade, så att de kunde
spricka.
Hur det var fick stöten dock med juristens hjälp håll
uti den rätta boken till sist samt slamrade upp till Per
Johan med henne. Och se’n redde han sig tämligen, fast
långt ifrån bra.
Ty juristen hade desslikes slätat ut de veck, som Per
Johan gjort vid de böner, han skulle läsa, och i stället vikit
allt hvad galet var åt honom, så med kyrkobönerna gick
det alldeles på tok.
Men ifrån den dagen spordes det, att Per Johan gick
hemma på Näbben och gjorde mycken bättring och den,
som fick ha’ guvernanten i fred för honom, det var allt
prostens son det.
Häraf ser man, att det gifves intet ondt, som inte har
något godt med sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
