Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Handelspatronens pröfningsstund.
Att handlande ä’ ena vådliga filurer, fulla af knep
och allehanda syndalater, det är någonting, som är uppläst
■och vidkändt.
Men vi, som de ha’ att ryckas med, och hvars mer
och mindre välfångna egendom handlame med sina falska
varor och svek ska’ draga till sig, \’i ä’ just inte heller
några helgon, Gu’ nåde oss så visst, utan vi hafva nog en
hel hop illfundighet uti oss, vi också, så att det gifves
visserligen tillfällen i handelsmannens lif, då hans tålamod
blir satt på rätt svåra prof. Men detta tager handlarn icke
så, som han skulle göra det, nämligen såsom en god
pröfning och en nyttig och nödig öfning uti långmodighet och
eftergifvenhet, utan han förstockar sig och låter vår
djädrig-het blifva för sig en äggelse till utfunderandet af än värre
ocker och skinneri. Likväl får man inte neka, att hans
mänskliga natur en och annan gång kan pröfvas öfvermåttan.
Jag var en dag inne i en butik, när Erik Månsson
i Fläskelund kom därin.
Den första bravaden Erik gjorde, när han hängt sig
öfver disken och börjat titta uppåt hyllorna, var, att han
råkade spotta i en hvetemjölssäck, som stod där.
— Vet du då ingen hut! sa’ bokhållarn.
— Jo, ja’ vet möen och bra hut, men ja’ ä’ frusen
om läppa’, så dä’ går snedt för mej mä’ spottannet, och
dä’ får han ursäkta! sa’ Erik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
