Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gud ser sanningen, men hastar inte att yppa den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det dröjde länge innan hon kom till medvetande. Sedan
ställde hon barnen i en ring omkring sig, satte sig
bredvid mannen och började berätta honom om
hemmets angelägenheter och utfråga honom om allt som
hänt honom. Han berättade henne allt. Hon sade:
— Hur skall det nu bli?
Han sade:
— Vi måste gå till tsaren. Han kan inte låta en
oskyldig människa förgås.
Hustrun omtalade att hon redan inlämnat en
böneskrift till tsaren men att skriften inte framlämnats till
honom. Aksenov sade ingenting, endast slog ned
ögonen. Då sade hustrun:
— Det var inte för intet jag drömde att du blivit
gråhårig — minns du det? Nu har du verkligen blivit
grå av sorg. Du skulle aldrig ha rest.
Och hon började stryka hans hår och sade:
— Vanja, hjärtevän, säg din hustru sanningen: har
du inte gjort det?
— Tänker också du så ont om mig? frågade Aksenov
och han satte händerna för ansiktet och brast i gråt.
Sedan kom en soldat och sade att hustrun och barnen
måste gå. Aksenov tog sitt sista avsked av familjen.
Då hustrun gått började Aksenov tänka över vad de
hade sagt. Vid minnet av att också hustrun misstänkt
honom och frågat om han inte hade mördat
handelsmannen, sade han till sig själv: »Det är tydligt att
utom Gud kan ingen se sanningen, och endast honom
skall man be om nåd och endast av honom kan man
vänta nåd.» Och från den stunden slutade Aksenov att
inlämna böneskrifter, slutade att hoppas och endast
bad till Gud.
Aksenov dömdes till prygel och straffarbete. Och
domen gick i verkställighet.
Han pryglades med knut, och när såren efter knuten
voro läkta skickades han jämte andra straffångar till
Sibirien.
s. —
Tolstoi, Ivan lljitj’ död.
113
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
