Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För vad då? Berättelse från polska upprorens dagar - X - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Saratov, Volga! — och låtsande sig prata med
Tresor berättade Albina allt vad hon såg för mannen.
XI.
Albina åkte inte in i Saratov utan stannade på vänstra
Volgastranden i förstaden Pokrovskaja mittemot själva
staden. Här hoppades hon att under nattens lopp lyckas
få ett samtal med sin man och till och med befria
honom ur låren. Men under hela den korta vårnatten
vek kosacken ej från tarantassen. Han förblev sittande
bredvid den i en tom telega, som stod i vagnslidret.
På Albinas order satt Ludwika kvar i tarantassen, och
fullt övertygad om att det var för hennes skull kosacken
ej vek ifrån tarantassen blinkade och skrattade hon och
satte näsduken för sitt koppärriga ansikte. Men Albina
såg ingenting lustigt alls i saken och blev allt
oroligare, hon kunde inte förstå varför kosacken så troget
höll sig i tarantassens närhet.
Några gånger under den korta natten med
afton-och morgonrodnad förenta till ett lämnade Albina
värdshussalen och gick genom en stinkande korridor ut på
bakgårdens trappa. Kosacken var fortfarande vaken och
satt med dinglande ben i den bredvid tarantassen
stå-enda tomma telegan. Först i dagbräckningen, när
tupparna redan vaknat och signalerade åt varandra från
gård till gård, fick Albina tillfälle att växla några ord
med mannen. Kosacken hade sträckt ut sig i telegan
och snarkade. Hon smög försiktigt fram till tarantassen
och gav låren en knuff.
— Jozio! — Intet svar. — Jozio! Jozio! upprepade
hon högre, helt förskräckt.
— Vad är det? frågade Migurski med sömnig röst
inifrån låren.
— Varför svarade du inte?
— Jag sov, sade han, och på rösten kunde hon höra
230
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>