- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
231

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För vad då? Berättelse från polska upprorens dagar - XI

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att han smålog. Hur är det, får jag komma ut? frågade
han.

— Nej, det går inte, kosacken är här, sade hon och
kastade i detsamma en blick på kosacken, som låg och
sov i telegan.

Och besynnerligt nog snarkade kosacken, fast hans
ögon, de snälla blåa ögonen, stodo öppna. Han såg på
henne, och först då han mötte hennes blick blundade
han igen.

»Såg jag fel eller sover han verkligen inte?» undrade
Albina. »Jag såg nog fel», tänkte hon och vände sig på
nytt mot låren.

— Du får ha tålamod ännu litet till, sade hon. Är
du hungrig?

— Nej, men jag längtar att få röka.

Albina kastade åter en blick på kosackeen. Han sov.

8J°» jag såg fel», tänkte hon.

— Nu far jag till guvernören.

— Lycka till...

Och Albina tog fram kläder ur kappsäcken och gick
för att kläda om sig.

Iförd sin bästa änkedräkt for Albina över Volga.
På kajen tog hon en izvoztjik och åkte till guvernören.
Denne tog emot henne. Den vackra, leende polska
änkan, som talade en utmärkt franska, slog livligt an
på den gamle kavaljeren. Han beviljade henne allt vad
hon begärde och ombad henne att komma tillbaka
dagen därpå för att få en order till polismästaren i
Tsaritsyn. Glad åt framgången och smickrad av det
intryck hon så påtagligt hade gjort på guvernören
vände Albina full av de ljusaste förhoppningar tillbaka
samma väg ner till hamnen. Solen stod redan över
skogen, och dess sneda strålar spelade i den väldiga
vattenytans krusiga vågor. På ömse sidor av sluttningen
ner mot hamnen stodo äppleträd, som översållade av
doftande blom liknade vita moln. Utefter stranden
reste sig en skog av master, och seglen lyste bländvita

231

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free