- Project Runeberg -  Berättelser för folket /
238

(1929) [MARC] Author: Leo Tolstoy Translator: Ellen S. Wester
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gudomligt och mänskligt - I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket annat som tydde på att Svetlogub var
sammansvärjningens ledare. På detta grubblade generalen, och
under uniformsrockens vadd och de pappstyva
uppslagen bultade hjärtat nervöst och han började andas
så tungt att det stora vita ordenskorset, hans glädje
och stolthet, vickade på bröstet. Det var ännu tid att
kalla på kanslichefen och om inte ändra åtminstone
uppskjuta domen.

»Ändra? Inte ändra?»

Hjärtat började slå än ojämnare. Han ringde. Med
snabba, ljudlösa steg trädde kalfaktorn in.

— Har Ivan Matvejevitj rest?

— Nej, ers excellens, han är i kansliet.

Generalens hjärta ömsom stannade, ömsom slog i

galopp. Han kom ihåg en varning han fått av läkaren,
som häromdagen hade undersökt hans hjärta:

»Framför allt», hade doktorn sagt, »så snart ni känner
att ni har ett hjärta måste ni sluta arbeta och söka
förströ er. Det sämsta av allt är sinnesrörelse. Det får
ni inte på villkor utsätta er för.»

— Skall jag kalla på honom?

— Nej, det behövs inte, svarade generalen. Ja, sade
han sig, obeslutsamhet upprör mer än allt annat. Det
är undertecknat — därmed punkt. Ein jeder rnacht
sich sein Bett und muss drauff schlafen, citerade han
sitt favoritordstäv. Saken angår ju inte mig. Jag är
verkställare av den högsta viljan och måste stå över
sådana där betraktelsesätt, tillade han och drog ihop
ögonbrynen för att göra sig hård, vilket han i grund
och botten inte var.

Och så erinrade han sig sitt sista sammanträffande
med tsaren, hur tsaren hade tagit på sig en bister min,
fixerat honom med sina glasartade ögon och sagt:
»Jag litar på dig; liksom du inte skonade dig i kriget,
kommer du nog att handla lika beslutsamt i kampen
med de röda — kommer varken att låta föra dig bakom
ljuset eller låta skrämma dig. Farväl.» Och tsaren hade

238

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:48:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/berfolk/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free