Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DET 0NDA8 ÄNGEL
— Som jag säger, hon angaf mig och jag
dömdes för stöld. Ni förstår?
— Icke det ringaste!
— Nej naturligtvis. Då skall jag säga er det.
Hon ville blifva af med mig — det är ju klart.
Det lyckades, delvis. Men när jag kom ut var
det jag som sökte upp henne. Hon bodde kvar
och var vackrare än förr och det var då jag döpte
henne till Det ondas ängel. Ty vet ni hvad hon
föreslog mig. Lyssna nu noga. Hon sade: Du
kan icke mer få arbete. Du kan ej heller försörja
mig. Men jag kan förtjäna för oss bägge. Dig
vill jag ej mer veta af som förr, det vet du sedan
länge. Du är ej min man och jag är ej din hustru
— men du kan få vara min tjänare. — Ja, jag säger
tjänare för att ej såra min herres öron...
Det blef för starkt och jag trefvade efter pengar.
Han blef ifrig, ändrade ton och sätt, slängde sin
cigarr och sade med makalös fräckhet:
— Hör nu herrn, vill ni se något extra så
följ med mig till byn — ett par tior bara...
— Hvad satan säger ni! utbrast jag och reste
mig upp.
Han skrattade.
— Kom, upprepade han med en kastning på
hufvudet, ni ångrar er nog inte...
Jag knackade med käppen några skarpa slag
132
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
